Stenugnsbakat surdegsbröd och tända ljus.

En kväll helt för mig själv, och jag trivs så.
 Sitter i soffan med i shorts och skjorta, dricker ett glas rosé,
 äter surdegsbröd med smör och ser på Morden i Midsomer. 

Känner fortfarande doften av papayapeelingen
 från Maria Åkerberg jag tog i ansiktet tidigare ikväll. Jag njuter.

Fredrik är i Varberg och har lite semester med en vän.
 Och han har med sig vår lille Valter. Åh, jag saknar dem.
 Men ändå så är det så skönt att veta att de har det bra och jag likaså.
 Att vi ses imorgon igen. 

Imorgon ska jag träffa Julia tidigt för en morgonpromenad,
 och sen när mina grabbar kommer hem ska vi åka iväg till
 veterinären där Valter ska få sin 12-veckorsvaccinering. 

Jag känner verkligen att jag njuter av mitt liv. Nu gör jag verkligen det, hela vägen ut. 

Underbara, underbara känsla. Snälla, stanna kvar hos mig! 

             

Hemresa.

Varit på Koster i fyra dagar nu, och idag åker vi hem.
I onsdags kväll var det räkmys när vi kom fram med båten, i torsdags fick vi nyckeln till vårt hyrda hus och gästerna trillade in lite om vartannat. Grill ock skratt.
Fredag - midsommarafton. Jordgubbar, gräslök, sill och färskpotatis. Mer skratt Och nyplockade blommor.

Sedan dess har det mest varit vila. Äntligen känner jag mig lugn.

Om två dagar hämtar vi vår nya familjemedlem! :)

Det är viktigt att bygga upp energi. Men även viktigt att veta hur man undviker att slösa med den.

Idag har vi varit i Göteborg, lite kvalitetstid tillsammans!

Fredrik åker till Motala nu i 4 dagar, och jag får stanna hemma. 

Nu står laxröra med bladspenat på spisen och hjärtat kommer snart hem från en golfrunda. 

Livet är ganska bra ibland ♥

Vivaldi

Du älskade ♥

4 veckor gammal. 

En sån liten miniplutt du var när vi var och hälsade på dig. 

Om två veckor får vi äntligen hem dig.

Har nog aldrig längtat såhär mycket efter någonting som jag gör nu. 

♥

Som att börja om. 

Inspirationen till att skriva finns där, men när jag väl sitter här, så är orden som bortblåsta.

                            Idag har jag grejat i vårat nya lokal här hemma. Kom inte längre än såhär..

Hur är det?

När du är andra till lags i hopp om att bli accepterad förlorar du ditt eget värde på kuppen. 

Ska man offra sin självkänsla - för det är väl det man gör när man låter andra trampa på en - för någon annans buffiga bekvämlighets skull?
Vill man omge mig med människor som endast accepterar en om man gör sig mindre än man är?

Vill man betala med att må dåligt för att bli accepterad av dem?
Om andra människor upprörs av ens nya sätt, låt det vara deras ansvar.

Skriver, suddar ut.

Sitter och försöker få ner vettiga och relevanta ord i min ansökan som kundrådgivare. Men det går ju bara inte. 

Har suttit sen klockan tio i morse och skrivit, suddat ut, försökt igen, suddat ut. Även om jag har riktlinjer och faktiskt tror att jag har mycket att ge och komma med i detta så verkar jag bara inte kunna sammanställa det till något bra. Jag vill att det ska vara en ärligt och rakt brev som presenterar mig rätt. 

Sitter hemma, tokförkyld och stressad. Önskar att det kunde gå lite lättare, att jag kunde få tummen ur. 

Borde jag prata med någon? Kanske kunde det hjälpa. 

I eftermiddag ska jag ut och rida i snön. Kan bli skönt att rensa tankarna lite och sen kanske komma hem och då förhoppningsvis vara något klarare med vad som händer. 

JAG VILL JU! 

Skam

Sitter hemma med panik. En ångest. Vad håller jag på med? 

En lättsam syn, ett offertänkande. Vem tror jag ska ändra på allt?

Vad har jag utsatt dig för mitt hjärta? 

Skammen är oerhörd. Jag vill göra rätt för mig och komma tillbaka som den jag är. 

Inte förlåt, jag ska bara visa något bättre. 

Jag trampar och trampar, som om jag står på en isfläck.
Allting är så oerhört tungt, allting stannar upp redan i början.
Mina ögon ser inga mål..


Det konstiga just nu är att samtidigt som jag mer än något annat vill ha ett jobb, så är jag samtidigt så rädd för dagen jag får ett. Jag är rädd för att vantrivas och jag kan inte komma på något jag kan trivas med. Kanske är det just därför som jag har så svårt att komma framåt. 

Hjälp mig någon, för jag vet inte vad jag håller på med.

2012

Jul och nyår är över. 2011 är över. 

Det har hänt en hel del..

Eller, de två senaste åren har det hänt mycket, det ena överlappat av det andra. 

- Jag tog studenten i maj 2010

- Jag flyttade hem från internatet där jag bott i tre år

- Öppnade café på Koster

- Tog ett vettigt beslut och valde min egen väg

- Levde galning en sommar

- Träffade Fredrik på midsommar, vi sa inte ett ord.

- Flyttade hem till Borås

- Fick veta något som sårar än idag.

- Träffade Fredrik igen, hemma.

- Blev kär

- Bestämde att det var vi under nyårsnatten

- Vantrivdes och grät över jobbet

- Flyttade ihop med Fredrik

- Sommaren på Österlen..

- Sa upp mig
- Började jobba på Life hälsokost

- Fick klart för mig att de närmsta aldrig kan vara så nära ändå.

- Vänt upp och ner på min syn på mig själv

Och nu sitter jag här.